Inför VR

12 Jun 2015
Thumbnail for 164621
Jag är SÅ redo för Vätternrundan! Våren har varit grymt intensiv, på olika sätt – och innehållsrik. Jag har cyklat i Belgien och i Frankrike, bestigit Mont Ventoux (makalöst! fantastiskt! underbart!) och kört min första brevet på 20 mil hemma i Skåne.

Laddat för Vätternrundan har jag dock inte gjort, varken fysiskt eller mentalt. De senaste veckorna har jag knappt tränat (alls!) och mentalt har jag varit upptagen med annat. I veckan som varit övertog jag dotterns förkylning. Det halsonda är borta nu, men jag hostar fortfarande en del.

Det är ändå häftigt att känna hur ens perspektiv kan ändras och anpassas. Älskar hur töjbar och kreativ hjärnan är ändå. Det finns alltid ett perspektiv som är det bästa, och när man hittar det måste man vara nöjd med det, även om det är ett annat än det man hade tänkt sig från början.

Några vänner på väg mot Mont Ventoux tidigare i vår.
Min första VR för två år sedan var fantastisk. Då visste jag inte alls vad jag hade att vänta mig. Hur jobbigt skulle det bli? Hur långt är egentligen 30 mil? Mitt mål var att hänga på sub10:orna ner till Jönköping och sedan klara mig bäst jag kunde. Jag körde i mål på strax över 9 timmar och var paff över bedriften i flera månader. Året därpå hade jag inte tränat riktigt lika mycket, men trodde sub10 kunde bli lagom. Det blev det. Det jag var stolt över den gången var att jag inte hoppade över en enda förning utan gick runt i kedjan hela vägen. Till skillnad från året innan hade jag också en hel del krafter klar när jag gick i mål.

I år då? Jag har inte riktigt ”hunnit” att ladda. Kanske känner jag också att jag redan har årets stora bedrift, Mont Ventoux, bakom mig, vilket gett mig ett lite mer avslappnat förhållande till VR. Det är möjligt att jag orkar vara kvar i vårt sub10-gäng hela vägen, men i så fall krävs att jag drabbas av ett stort adrenalinpåslag och att allt funkar perfekt med energi-intag under färden. Det kan också bli så att jag släpper, och då kommer jag nog ta mig tid att gå in i depåer, tjöta med folk och ha det bra.

Däremot har de senaste dagarna följande känsla/perspektiv tacksamt infunnit sig: ”Åh vad jag längtar ut på vägen!” Nej, jag är inte i nån vidare fysisk form för VR, men jag är SÅ redo att köra! För det är ju alltid härligt att cykla. Sedan i går är jag på semester, de senaste veckornas intensiva race är mer eller mindre över, och det kommer att kännas underbart att ÄNTLIGEN få vara till vägs igen. Som en välbehövlig ventil för den senaste tidens ansamlade frustrationer av olika slag. Jag släpper ut det längs vägen och ser fram emot en skön urladdning.

Och visst har det hänt något med en som cyklist när man känner att man kan köra 30 mil bara som en skön långrunda. Att om man inte hetsar mot en visst tid, då är det ju bara att trampa – och njuta av vägen och friheten på sin älskade hoj.

Så, i morgon klockan 05.32 startar jag med startnummer 24144. Precis som de senaste två åren har jag som mål att:

inte klaga en enda gång på hela rundan

njuta av rundan och av att det är så härligt att cykla

oavsett tid känna mig mycket nöjd med mig själv när jag går i mål

Lycka till, alla ni andra som kör!

Skriv en kommentar

Kommentarer måste godkännas innan publicering. Din e-postadress visas aldrig. Fält markerade med * är obligatoriska.